English Romantic Painter, 1775-1851, British land- and seascape artist. Born in London the son of a barber, Turner was precociously talented. He entered the RA Schools in 1789, had a drawing exhibited at the academy in 1790, and was elected a full academician in 1802. He became professor of perspective in 1807. A prolific artist of amazing range of subject and style, he began work in water-colours, quickly founding both a reputation and a fortune, which made him independent of changing public taste. His work was not appreciated by everyone, but his supporters included Thomas Lawrence, John Ruskin, and the earl of Egremont. He died in eccentric obscurity under a false name.   Related Paintings of J.M.W.Turner :. | view of eu, with the cathedral and chateau of louis philippe | the field of waterloo | the bright stone of honour and the tomb of marceau | snow storm | stangate creek on the river medway |
Related Artists:
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Hans Jorgen Hammer
(29 December 1815, Copenhagen - 28 Januar 1882, Rome) was a Danish artist who specialized in genre painting. Following an apprenticeship with J.G. Berg in Copenhagen, Hammer was admitted to the Danish Academy in 1828. In 1841, he became a student of Christoffer Wilhelm Eckersberg who remained a close friend. He was awarded the Academy's little silver medal in 1842 and the large silver medal the following year. Det sidste Læs, his entry for the Neuhausen Prize in 1845, was bought by Statens Museum for Kunst but it was not until 1837 that he was awarded the prize with Bønder forsamlede til Lystig­hed en Søndag Eftermiddag under aaben Himmel. Hammer was an industrious but rather serious and thoughtful artist. His avid approach to detail slowed down his work considerably. After the outbreak of war in 1848, he became a naval officer. With a stipendium from the Academy, he travelled to Italy in 1857 where he painted Torvet i Ariccia efter Solnedgang, considerably enhancing his reputation in Denmark. The painting was acquired by Statens Museum for Kunst in 1863. Other notable works are Axsamlersken (1866) and Postbudet med det længe ventede Brev (1877). After recovering from a serious illness, he travelled to Rome in 1881 but died there the following year
Simone Peterzano
(c. 1540 - c. 1596) was an Italian painter of the later Mannerism, native of Bergamo. He is mostly known as the master of Caravaggio. He was a pupil of Titian in Venice, Peterzano debuted in Milan with the counterfaçade frescoes in San Maurizio al Monastero Maggiore (1573), influenced by Veronese and Tintoretto. In the same year he painted two canvasses with Histories of Sts. Paul and Barnabas for the church of San Barnaba, also in Milan. Also from the same period are a Piete in the church of San Fedele and a Pentecost for San Paolo Converso (now in Sant'Eufemia). Between 1578 and 1582 Peterzano executed frescoes in the presbytery of Garegnano Charterhouse, considered one of his masterworks. His last works, characterized by a cold monumental style, include a fresco with Stories of St. Anthony of Padua for the church of Sant'Angelo, a canvas with Madonna with Child and Saints for the parish church of Bioggio (Canton Ticino) and an altarpiece with St. Ambrose between Sts. Gervasius and Protasius in the Duomo of Milan (1592, now in the Pinacoteca Ambrosiana).